| |
|
|
På 1960-talet i Brasilien grundade Augusto Boal en
teaterform som var politisk och skulle spelas för
och av folket i deras kamp för sin kultur. Forumteater,
som formen kom att kallas, är en problembaserad teaterform
där publiken själv erbjuds att kliva upp på scenen för
att prova sina förslag på lösningar. Vikten ligger inte
i det konstnärliga framförande utan människor får träna sig
inför verkligheten.
Med interaktiv teater har Tage Granit tagit formen
ett steg längre. I samarbete med skådespelarna, regissör,
referensgrupper och dramatiker växer ett manus fram.
Ett manus som repeteras tillsammans med regissör men som
slutar i ett klimax. Efter detta är skådespelarna i
händerna på publiken. Provföreställningar och arbete med
referensgrupper blir extremt viktigt, det är först då man
ser ungefär vad som kommer att hända.
Ensemblen vet på ett ungefär vart man vill men får
inte medvetet styra. Detta kräver att skådespelarna
är extremt trygga i sina karaktärer, enda gången man direkt
kan neka ett förslag är om det går emot karaktärens/rollens vilja.
Ensemblen vet på ett ungefär vart man vill men får inte
medvetet styra. Sedan är det ensemblen som måste “lyssna”
sig till ett lämpligt avslut, vilket gör att föreställningarna
inte enbart skiljer varandra åt i innehåll utan även i längd.
I Tage Granits föreställningar ligger stor vikt vid den
konstnärliga kvalitén. Magin mellan åskådare och
skådespelare behålls genom att skådespelarna i roll
ber publiken om hjälp och provar förslagen utan
att värdera dem.) skådaren förvandlas från passiv
åskådare blir en aktiv medskapare utan att själv behöva
kliva upp på scenen.
|
